Det är en liten röd skylt fastnitad på ett rör som är nedslaget i marken framför de här resterna av ett träd.
Jag undrar vad det är som är skyddat. Genuset kunde peka mot att det är något annat än trädet, men jag gissar att alla skyltar av det här slaget har samma lydelse.
6,14 M – ska det vara meter kanske? Är det trädstubben själv som avses. I så fall ett mycket märkligt objekt att skydda. Den kommer snart att vara borta. Bara en mycket infekterad strid i det förflutna skulle kunna motivera den här skyddsåtgärden för en stubbe. Då ser vi i verkligheten ett slags subversiv akt här: Myndigheter som står mot varandra, lagrum som prövas mot lagrum; eller självständiga tjänstemän som satt sig i sinnet att stå upp mot andra tjänstemän.
Själva lagbegreppet får underlig gestaltning. Eftersom jag inte vet vad som skyddas får jag heller ingen vägledning vilken lag det kan vara fråga om. Jag blir vilse. Även när vi bryter mot lagar vet vi oftast att vi gör just det. Vi har så att säga lagen med oss när vi kör på vägar där vi inte får, tjuvskjuter djur, fiskar i vatten med fiske förbjudet. Men hur ska jag veta om jag bryter mot den här lagen? Den blir snarare av typen ”Allt här är förbjudet!”. Jag blir stel och ängslig: Kan jag stå här? Kan jag gå här, sitta ner, spotta, pissa? Därmed går detta ”Enligt lag” mot parodisk myndighet, detsamma jag när jag var ung kände inför förbudsskyltar som kompletterats med ett ”Överträdelse beivras”. Den sortens upplysningar, som självsäkert tycker sig kunna avstå från att ange det konkreta sammanhanget, tecknar numera oavsiktligt bilden av en sedan länge helt försvunnen tro på överhetens allseende makt.
Det är också storartat med nummersättningen: Det här är objekt nummer 723692 som skyddats enligt denna lag. Var är de andra 700 000 grejorna? Var är registret?